Fontänhus gör skillnad

För den drabbade innebär sjukdomen ofta ett svårt lidande och svår fattigdom hela livet. För personer med psykisk ohälsa har fontänhusmodellen visat sig vara en effektiv rehabiliteringsmodell världen över. I en stor studie från National Institute for Mental Health i USA går det att läsa att fontänhusens medlemmar upplever mindre stigma, bättre livskvalitet och en större förbättring än deltagare i andra rehabiliteringsprogram.

En väg tillbaka till arbetet

Vad gäller rehabilitering av personer med psykisk ohälsa råder konsensus inom forskningsvärlden: fontänhusmodellen är effektiv. Framför allt på det mänskliga planet, men också vad gäller minskade kostnader för sjukvård, socialt stöd från kommunen samt sjukersättning från staten. Med fontänhusens inkluderande rehabiliteringsprogram kan personer som står långt från arbetsmarknaden hitta vägen tillbaka.

Färre inläggningar på sjukhus

I Finland tyder forskningen (Hietala-Paalasmaa et al, 2009) på att fontänhusens klubbhusmodell är kostnadseffektiv; i USA har antalet inläggningar på sjukhus minskat med 75 procent bland fontänhusens medlemmar (Di Masso et al, 2001) Enligt dansk forskning (Hoejmark et al, 2011) har det att göra med att tydliga ramar och stödstrukturer (likt fontänhusens) är det bästa sättet att bidra till personers utveckling och längre förändringsprocesser. Här i Sverige kan vi jämföra fontänhusen med de snarlika sociala arbetskooperativen. Socioekonomiska bokslut (Nilsson, I o Wadeskog, A; Bättre och Billigare, 2014) visar att två arbetskooperativ med en årsbudget på omkring 1-1,4 miljoner kronor efter 5 år kan generera vinster på 5 miljoner för kommunen och 18 miljoner för samhället.

Bidrar till minskade samhällskostnader

Statistiken visar även att medlemskap i ett fontänhus resulterar i avsevärt minskat antal dagar på sjukhus (Di Masso et al, 2001), minskad användning av sociala insatser och öppenvård (Konsulentfirmaet KX, 2011), bättre livskvalitet (Jung, SH o Kim, HJ, 2012, Psychiatric Rehabilitation Journal, 35, 460-65) och att medlemmar blir mer benägna att både söka arbete och behålla arbete (Schonebaum, A o Boyd, J, 2012, Psychiatric Rehab Journal, 35,391-95). Ännu tydligare blir det i en amerikansk studie (Gorman, J, 2014. Master Thesis American University) som visar att för varje investerad dollar i fontänhusens arbetsprogram så sparar samhället 1,31 dollar i omkostnader.

Psykisk ohälsa är alltså dyr och kostnadskrävande på många plan, både för individen och samhället. Läs hela rapporten (Ekman, M et al, Läkartidningen, 2014) genom att klicka här.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close